Längtan efter syskon!

Igår hade blodtrycket börjat gå upp igen och låg på 140/90. Jag hade även +1 på äggvitan. Egentligen är jag inte förvånad. En viktuppgång på 30 kg måste vara jobbig för kroppen. Jag känner inte så stor oro. Det kommer bli extrakontroller, men jag ser ett slut. Jag kommer inte behöva ha ett stegrande blodtryck och gå tio dagar över tiden denna gång. Jag har varit i samma situation förut och det påverkade inte min första son negativt.

 

Det som jag känner lite oro över är att ett toxoplasmosprov tagits. Utslagen och de infektionsliknande symtomen gör att infektionsläkarna i landstinget rekommenderade MVC-läkaren att ta ett prov. Provsvaret kommer dock dröja flera veckor eftersom det skickas till Karolinska. Eftersom jag utsatts för en viss risk för ca två-tre veckor sedan (rosa fläskkarré som jag slutade äta så fort jag såg att den var rosa) känner jag att jag inte helt kan koppla bort tankarna på resultatet. Läkaren sa dock att jag inte skulle oroa mig. Jag försöker tänka att oavsett hur läget är, är det positivt att jag är i slutet av graviditeten och att insatser kan sättas in för bebisen om det skulle behövas. Men mest av allt hoppas jag att min uppväxt på landet gjort att jag haft toxoplasmos tidigare i livet. Om jag fått sjukdomen just nu har jag verkligen haft otur.

 

Ett halsband med ett viktigt budskap som jag unnade mig. Jag ska låta det påminna mig dagligen om att minska oron.