När kraften är slut
Jag är superförkyld igen, vilket inte direkt är förvånande när sonen också varit snorig och hostig. Jag vet bara inte hur jag ska orka mer. Det sliter så på krafterna att vara förkyld flera gånger varje månad, med några få friska dagar mellan varven. Det sliter också otroligt på krafterna att gå igenom barnlöshet. Sorgen är stor och alldeles för tung att bära när jag känner mig helt slut och färdig av förkylningen.
Igår gav jag upp flera gånger... Jag grät och jämrade mig. Ibland känns det som att både sonen och sambon kör slut på mig. Just nu är jag inte så stark som jag kan verka. Jobbet sliter också ut mig eftersom jag inte har mentala eller psykiska resurser att göra 100%. Är orolig att en kollaps av något slag är nära. Hittils har jag alltid lyckats resa mig från botten, men hur många gånger ska jag orka det?
Om det inte var för sonens skull tror jag att jag hade gett upp för länge sen. Men jag vill ju vara där för honom och vara den bästa mamma jag bara kan vara.
Men med noll energi och ingen riktig livsglädje är det inte konstigt om inte något embryo vill fästa i mig. Allting känns någonstans som en hopplös situation.