Prövning av graviditets- hormoner
Och när allt känns för jävligt gör en kommentar från svärmor det inte bättre. Inget ont mot hennes barnlöshet, men hon har aldrig varit gravid utan adopterade sina barn.
När sambon upplyste henne om mitt illamående sa hon att det hör till graviditeten och enligt vad hon hört ska det försvinna efter den tredje månaden. Jag borde med andra ord inte beklaga mig eftersom det hör till. Jag hoppas mitt illamående förstår att det ska försvinna nu när jag går in i fjärde månaden. Att majoriteten av tjejerna i min omgivning inte alls mådde illa, eller kräktes någon enstaka gång under sina graviditeter, får tydligen inte heller irritera mig.
Jag vet att min svärmor av och till häver ur sig idiotiska kommentarer, men jag blir så trött på det... Jag minns speciellt julen 2012 när vår son var kinkig och min sambo och jag hjälptes åt att underhålla honom när vi bytte blöja. Från ingenstans sa hon att det var tur att vi bara hade ett barn, för vi skulle aldrig kunna hantera två. Det var innan vi var sekundärt barnlösa, men kommentaren har liksom hängt kvar.