Längtan efter syskon!

2011 blev vi gravida på första försöket. Nio månader senare föddes vår son. Våren 2013 började vi aktivt försöka bli gravida igen. Förvånande hände ingenting månad efter månad. Vi påbörjade tillsist en utredning som konstaterade få och långsamma spermier, vilket innebar att våra möjligheter att bli spontangravida var mycket begränsade. Vårt första ivf-försök misslyckades, men efter upptining av en fryst blastocyst fick vi vårt magiska plus. Lillebror kom till oss i augusti 2015. Äntligen är vårt liv komplett!

	&
	&

Fortsatt nedräkning

2015-07-27 @ 06:42:11

Idag är det två veckor kvar till vårt planerade kejsarsnitt. För två veckor sedan var sonen och vi på medeltidsdagar och tittade på riddare. Egentligen är det ju ingen tid kvar alls.

Här hemma är spjälsängen bäddad, bebiskläderna tvättade och invikta i garderoben, en ståbräda till sonen inköpt och skötbordet med de små blöjorna fixat. Det är skönt att vara så redo som det går.

På tisdag börjar sonen sitt nya 15 timmars dagischema. Min mamma kom hit igår och stannar den tid som behövs. Jag känner mig tacksam för det. Med 30 kg extravikt och sammandragningar och liknande krämpor är hjälp i vardagen guld värt. Speciellt eftersom min kropp skriker efter sömn just nu. Fysiska smärtor och snurrande tankar gör det svårt att sova ordentligt på nätterna, liksom vår bökande bebis. En vecka efter att de kom var dock mina mystiska prickar spårlöst borta, vilket känns skönt.

Sonen berättar nu stolt att han ska få en lillebror och därmed bli storebror. Igår la han sin älskade snuttefilt under sin t-shirt för att vi skulle jämföra magar. Han visar gärna upp bebissängen för besökare och har ett förnyat intresse att pyssla om sina dockor. Jag får fortfarande overklighetskänslor, även om jag känner värme när jag märker hans förberedelser. Tänk att vi snart har två barn här hemma. Jag kommer kunna prata om "mina söner"/"mina barn".

Med den konkreta situationen uppstår dock en oro för det okända och nya som ligger framför oss. Alla omständigheter som vi inte kan påverka. Kan vi ha en sådan tur att vi får två friska barn? Eller har något hänt vid ivf:en eller under graviditeten? Mår vår pojke bra? Det är mycket som snurrar i mitt huvud. Min sambo har däremot antagit sin vanliga "allt ordnar sig" attityd. Jag ska försöka smittas av den också.

Idag väntar det näst sista besöket hos barnmorskan.

1 Maria:

skriven 2015-07-27 10:48:39.000001+02:00

Hej!
Härligt att läsa din blogg och att det snart är dags👏Skönt att du fått planerat kejsarsnitt också enligt dina önskemål.
I fredags kom vår efterlängtade lilla dotter till världen och allt har gått jättebra💗
Jag önskar er all lycka och jag är helt säker på att vildingen i din mage mår alldeles utmärkt. Som jag förstått av din blogg så verkar han ju vara av den lite större sorten, och det brukar vara ett friskhetstecken.
Varma lyckönskningar!
Kram
Maria

Svar: Stort tack! Vad härligt att höra att allt gått bra för er och att er efterlängtade lillasyster är här :). Hoppas att allt fortsätter att rulla på och att du kan njuta av din föräldraledighet! Kram

langtaneftersyskon.blogg.se

2 Azielle:

skriven 2015-07-28 11:56:17.000001+02:00

Två ynka veckor. Sen har ni dubbelt så många att älska och pussa.
Det är helt normalt att oroa sig för att inte orka med. Och sanningen är att det kommer att finnas stunder ni inte gör det. Men det är också helt normalt. Och det är en viktig del av båda barnens uppfostran, att se sina föräldrars gränser och att få lära sig att vänta.
Lova mig att inte ha något dåligt samvete för de gånger ni inte orkar. Ni ge era barn gåvan av ett syskon och det är ovärderligt.

Har du packat bb-väskan annorlunda den här gången? Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag vill föda med snitt eller vaginalt nästa gång vi blir gravida, men jag har börjat förbereda för båda.
Jag har köpt en binder att ha om magen efter snittet, jag har läst att det ska vara skönt med det extra stödet.

massor av kramar!

Svar: Tack! Jag ska försöka att inte ha dåligt samvete. Men det blir en omställning för oss alla. På det stora hela är jag dock otroligt tacksam för att vår son ska få ett syskon. Att han slipper vara ensambarn som jag. Jag har hittills mest packat bebiskläder samt underkläder och mensskydd till mig. Denna gången behöver jag inte ladda upp med fika till förlossningen. Det känns skönt att ha en tid att ställa in sig på och en plan på hur allt kommer gå tillväga. Jag packar saker så vi klarar oss några dagar på sjukhus. Idag köpte jag bakteriedödande tvålen som är bra att ha hemma om allt skulle starta tidigare. Själv visste jag inte riktigt om jag ville ha snitt eller vaginal förlossning från början, men det klarnade med tiden. Det tror jag att det kommer göra för dig också :). Kram

langtaneftersyskon.blogg.se