Budskap om infertilitet

Ibland blir jag arg och förbannad när jag läser bloggar och tidningsartiklar om par som försökt få barn, men som sen plötsligt blivit gravida genom att resa iväg, skaffa ny livsstil eller liknande. Många av de fallen handlar troligtvis om normalfertila par som blivit gravida inom det förväntade året. För det är faktiskt helt normalt att det kan ta tolv månader att bli gravid. Några kan också vara ungefär hälften av de som inte lyckats bli gravida inom ett år, men som lyckas bli gravida under det andra året som man försöker. Vi lyckades ju bli gravida efter drygt ett och ett halvt års försök, men det var ju inte på egen hand. Jag är fortfarande övertygad om att vi aldrig skulle ha lyckats utan ivf. Med få spermier (och enligt läkarna minimala chanser att lyckas utan icsi) hjälpte det inte hur mycket jag och sambon än åkte på spa, reste till New York, tränade och skötte vår kost. Det är såklart bra att bloggar och tidningsartiklar förmedlar att det kan ta tid att bli gravid. Men jag skulle hellre se att man lägger fokus på att 90% av alla par blir gravida inom ett år och att 50% av de som inte blivit gravida inom ett år blir det år två. Jag vet ju hur lätt det är att börja oroa sig när månaderna flyter på utan något plus. I vårt fall var oron befogad, men majoriteten oroar sig i regel i onödan. Av de som inte blivit gravida inom två år kommer ca hälften att uppnå graviditet, men då behövs ofta hjälp på vägen. Och då handlar hjälpen om ivf, hormoner etc. och definitivt inte resor eller övrig avkoppling.
Nu fyller jag snart år. Jag minns hur jobbigt jag kände det inför min födelsedag förra året. Dagen då jag fyllde 30. Någonstans var jag övertygad om att jag skulle vara gravid då eftersom vi började försöka ett par månader före min 29 års dag. Till sist blev i alla fall 30 år den åldern då jag blev gravid. När lillebror föds kommer jag vara 31. Det känns ganska stor skillnad mot de 27 år jag var när sonen föddes. Nu är jag en helt annan kvinna på ett annat ställe i livet. Jag börjar känna mig mer och mer redo att välkomna vår nya familjemedlem. Det ska dock bli skönt att få njuta av lite ledighet först och vänta på att den bästa födelsepresenten kommer i augusti.
skriven
Bra och tänkvärt! Som du säger så är det många som inte vet att det är FULLT NORMALT att det kan ta upp till 12 månader att bli gravid utan att det är något fel på någon. Men jag antar att det är just den där ovissheten som gör många oroliga i onödan. Att man inte vet när eller om det kommer att ske. Själv känner jag mig så otroligt tacksam för att vi har fått barn trots våra svårigheter. <3